Strömmingen är vår viktigaste fiskart

Strömmingen är Östersjöns egen klenvuxna variant av sillen. Strömmingen växer långsammare än sillen på grund av brackvattnet.


Strömmingen (Clupea harengus) betraktas ofta som en underart av sill, men så enkelt är det inte. Närmare undersökningar har visat att höstlekande strömmingar är närmare släkt med höstlekande sillar i Atlanten än med den vårlekande strömmingen i Östersjön. Idag är den vårlekande strömmingen i majoritet i Östersjön.

Strömmingen lever i stora stim ute på fjärdarna och äter djurplantron och bottendjur, till såsom märlkräftor och pungräkor. Ibland äter de också fiskyngel, till och med sina egna. Leken sker i stim över kustens stenbottnar eller vattenväxtlighet i maj-juni. Eutrofieringen har förhindrat leken på vissa traditionella lekplatser. Strömmingsynglen stannar ofta ett år eller två nära kusten, äter djurplankton och flyttar sedan till öppna havet. 

Bottniska viken har Finlands viktigaste strömmingsbestånd och står för 70–80 % av den årliga kommersiella strömmingsfångsten. En annan, för Finland viktig bedömningshelhet är strömmingsbestånden i Egentliga Östersjön och Finska viken vilka beskattas av flertalet Östersjöländer. Vid bedömningen av fiskbestånden räknas enskilda strömmingsbestånd eller kombinationer av dem som egna enheter, vilket enligt tidigare beståndsbedömningar fungerat bra.

Dioxin- och PCB-halterna halverats sedan millennieskiftet

Under flera decennier ökade halterna av dioxin och PCB i strömming så kraftigt att EU förbjöd användningen av över 17 cm strömming som livsmedel i alla länder, utom Finland och Sverige. Ett viktigt kriterium var strömmingens hälsosamhet. - trots de högre nivåerna av dioxiner och PCB, visade sig att yrkesfiskare vid kusten i genomsnitt var hälsosammare än befolkningen i övrigt på grund av att de åt mycket fisk! Sedermera har gifthalterna minskat till mindre än hälften och idag innehåller bara de allra största strömmingarna (över 18 cm) så mycket miljögifter att de överskrider EU:s gränsvärden.

Största delen av strömmingsfångsten blir djurfoder eller fiskmjöl.

Det finska strömmingsfisket tilldelades MSC-certifikat

År 2018 tilldelades det finländska strömmingsfisket ett MSC-certifikat, erkännande för ett hållbart och miljövänligt fiske. Strömmingsfisket avlägsnar också varje år betydande mängder eutrofierande ämnen ur havet.

Tills vidare har strömmingen tyvärr inte återtagit sin position som en central del av vår diet: bara 15 % av den finländska strömmingsfångsten används som människoföda, största delen dessutom i Östeuropa och inte hos oss. Det mesta går direkt till djurfoder eller fiskmjöl. Fiskmjölet putsas rent från miljögifter och används därefter som råvara i foder för odling av regnbågsforelle.