Havsvattnet är grumligast nära kusten

Ju mera organiska partiklar och markpartiklar det finns i vattnet, desto grumligare är det. Organiska partiklar kan t.ex. vara alger och markpartiklarna kan bestå av lera.


Grumligheten har en egen enhet: FNU (Formasin Nephelometric Unit). Ute till havs är normalvärdet 1–3 FNU. I den yttersta kustvattenzonen stiger det till 2–6 FNU.

I delta- och mynningsområden kan FNU-värdet stiga upp till 80. På grunda kustområden ökar grumligheten till följd av vågsvallets resuspension. Resuspension betyder att partiklar som redan sjunkit till botten blandas av vågorna upp igen.

Grumligheten varierar med årstid och väder. Kustvattnen är grumligast under årstider då älvarna och åarna för ut mycket jordpartiklar och hårda vindar förorsakar resuspension. Ute till havs påverkas grumligheten huvudsakligen av algmängden.

Läs mer om grumlighetens långtidsutveckling och årstidsvariation.