En del av energin strömmar genom mikroböglan
Hittills har vi talat om hur energin rör sig uppåt i näringskedjan från producenterna till havets topprovdjur. Det finns ändå också en annan näringskedja som startar med bakterier. Därför kallas den mikroböglan.
Till skillnad från alger och vattenväxter kan bakterierna också utnyttja organiska näringsämnen i vattenlösning (algerna behöver oorganiska föreningar). Bakterierna får energi ur de här lösta organiska ämnena på samma sätt som du själv får energi av sockret i ett glas saft. Precis som du behöver också bakterierna energi för att bygga upp sina celler.
Varifrån kommer de organiska ämnena i havsvattnet? En del av dem kommer från havsorganismernas ämnesomsättning, till exempel fiskens avföring. Största delen kommer ändå från land. När regnvatten rinner längs marken löser sig humus och andra organiska ämnen i det. Via bäckar, åar och sjöar transporteras de till sist ut i havet. Också avloppsvatten från hushåll och industrier innehåller organiska ämnen. Förr eller senare blir alla mat för bakterierna.
Mikroböglan är inte särskilt energieffektiv
Bakterierna som omvandlar det organiska materialet till bakteriebiomassa startar alltså en egen liten näringskedja. Så småningom blir de ju uppätna av någon annan som själv blir uppäten och så vidare.
Den här näringskedjan, det vill säga mikroböglan, har ändå många flera nivåer än kedjan från primärproducenter till rovdjur. Mikroböglan kan se ut till exempel så här: bakterie → flagellat→toffeldjur→djurplankton→strömming...
Eftersom en stor del av energin förbrukas eller förvandlas till värme vid varje steg, blir det mindre energi kvar för de högre nivåerna. Om strömmingen ska kunna äta sig mätt via mikroböglan måste det alltså finnas verkligt stora bakteriemassor i vattnet den lever i.
Blomstrande bakterier i Bottniska viken
Mikroböglans betydelse varierar i olika delar av Östersjön. Viktigast är den i Bottniska viken som omges av myrar och andra torvmarker. I vattnet från torvmarkerna finns det mycket humus som bakterierna kan utnyttja.
Utom de organiska föreningarna behöver bakterierna också näring, precis som algerna. Här har de en fördel i att de kan utnyttja näring i svagare koncentrationer än algerna. Bakterierna i mikroböglan knycker alltså näringen framför näsan på algerna, vilket minskar algtillväxten. I områden där mikroböglan fungerar bra åstadkommer en viss näringsbelastning alltså en mindre övergödning av vattnet!